Val till Sametinget idag

Maktlöst parlament Idag är det val till Sametinget, och alla som kan bevisa vetenskapligt att de är helt eller delvis etniska samer får delta. Den stora stridsfrågan är om Samebyarna ska fråntas sitt självbestämmande och öppnas upp för bland andra urbana svenskifierade samer från städerna.

Idag är det val till den svenska myndigheten Sametinget. Alla som kan bevisa att de är etniska samer får delta, medan de medborgare som inte är samer eller inte kan bevisa det, på raslig grund ställs utanför.

För varje år som gått har antalet röstberättigade i valet ökat. Från 5 400 år röstberättigade i det första valet till Sametinget 1993 till 8 800 i årets val 2017. Men samtidigt har andelen som röstar minskat. Förra valet valde bara 54 procent av de röstberättigade att rösta.

En av anledningarna till att så få vill rösta kan vara att Sametinget saknar politisk makt. Det heter "ting" för att låta bra, men är egentligen en statlig myndighet där de som röstats in i Sametinget sedan är tvingade att driva den svenska regeringens politik.

-Sametingen är ingen politisk institution med självbestämmande ... Det är en myndighet under regeringen ... Utrymmet att agera politiskt är nästan obefintligt, kommenterar Ragnhild Nilsson som är doktorand i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

Man kan likna Sametinget med Sveriges Riksdag, om det varit så att Riksdagen inte haft någon makt utan varit tvungna att slaviskt driva den politik som EU bestämmer nere i Bryssel.

Stridsfråga om Samebyarna ska behålla sina rättigheter

I Sametingets början var det renägarna som hade makten, och rättigheterna var förbehållna den minoritet av samerna som är renägare och medlemmar i Samebyarna. I takt med att fler blivit röstberättigade har andra partier tagit makten, med stöd av svensk media som vill se en mångkulturalisering av Sapmi.

I Sametinget finns ingen klassisk höger-vänster skala i ekonomisk mening, eftersom Sametinget saknar rätt att beskatta samerna och finansierar sin verksamhet genom bídrag från Sveriges Riksdag.

Det finns dock en ganska tydlig skala mellan mer konservativa partier som motarbetas av media och mer kulturmarxistiska partier vars representanter ofta lyfts fram av den svenska regimens journalister. Den svenska regimen har dessutom uppfostrat en ny generation av urbana kulturmarxistiska nysamer med målet att dessa ska ta över Sapmi när den gamla renägande generationen dött.

Alla partier har dock inslag av rasliga föreställningar som länge varit otänkbart i Sveriges Riksdag.

Den stora stridsfrågan bland de politiker som ställer upp i Sametingsvalet brukar vara hur de samiska särrättigheterna ska fördelas över de röstberättigade. I år är den stora frågan om Samebyarnas medlemmar ska fortsätta att ha rätten till sina Samebyar, eller om samer som inte är medlemmar i Samebyarna - och till exempel bor i Stockholm - också ska ha rätt över Samebyarnas resurser.

Eftersom Sametinget är maktlöst och i praktiken bara är ett alibi för den svenska regimen att driva sin politik, så fort man med medias hjälp fått väljaropinionen med sig, vill alltfler konservativa samer avskaffa Sametinget eller överföra dess funktioner till andra myndigheter.

Fruktan hos många är att renägarna och Samebyarna kommer att vara tvungna att dela sina rättigheter, först med etniska samer och nysamer från städerna, och sedan med invandrare från Afrika och Asien som "känner sig som samer".

Det finns dessutom ett förslag om ett gemensamt skriftspråk, som i förlängningen skulle kunna utradera den mångfald av samiska språk som idag finns. Samtidigt som det skulle underlätta för svenskifierade nysamer och icke-samer att vinna inflytande i Sapmi.

Läs mer om samma ämne