EU har tagit beslut om vapendirektivet

Ingen vet hur det påverkar Sverige Överstatliga EU har beslutat att tvinga sina medlemsländer till nya hårdare regler när det gäller jakt- och sportskyttevapen. Men ingen vet ännu vad direktivet egentligen innebär. Nu måste regeringen utreda detta.

Initiativet till EU:s vapendirektiv togs av Ministerrådet, som ett resultat av de terrorattentat invandrare med mångkulturella åsikter genomförde i Frankrike och Belgien. Terrordåden utfördes visserligen med militära automatvapen från Östeuropa, men EU använde terrordåden som förevändning för att ge sig på de folkliga jaktvapnen som i regel inte ägs av invandrare.

Under de två år som gått sedan terrordåden har flera nya terrordåd genomförts, alla av mångkulturellt sinnade invandrare men i inget fall har jaktvapen använts.

En av de hårdaste kritikerna av det förljugna vapendirektivet har varit Moderaternas Christofer Fjellner. Även jägarorganisationerna och Timbro har motarbetat EU:s nya vapendirektiv.

Förenklat har striden inom EU stått mellan EU-kommissionen och EU-parlamentet, där det är den odemokratiskt valda EU-kommissionen som velat ha så sträng lagstiftning som möjligt.

Som argument har EU-kommissionen bland annat anfört att man på grund av vapendirektivet får så många hotbrev från jägare. Därför krävde man att alla jägare skulle genomgå regelbundna psykiatriska läkarundersökningar.

Vapendirektivet kan tolkas nästan hur som helst

Nu är dock vapendirektivet ändå genomförts, på EU-nivå. Men fortfarande vet ingen i Sverige exakt vad det innebär. Inte ens de politiker som är för vapendirektivet vet hur det kommer att påverka Sveriges medborgare.

För att få reda på hur EU:s vapendirektiv kommer att påverka medborgare i Sverige har regeringen tillsatt en utredning. I praktiken innebär utredningen att regeringen ska tolka vapendirektivet.

Ett konkret exempel är att EU nu kräver att alla vapenlicenser ska ses över var femte år. Detta kan komma att tolkas så att alla jägare måste söka om sina licenser var femte år. Men det kan också tolkas så att ett datorprogram ser över licenserna var femte år och förnyar dem automatiskt.

Exakt vilka tolkningar det blir är upp till den svenska regeringen. Det finstilta kan komma att innebära betydande försämringar för landets vapenägare, men det kan också komma att passera obemärkt för de flesta. Allt verkar vara upp till regeringen.

Hur vapendirektivet tolkas är viktigt för riksdagsvalet nästa år. I Sverige finns 600 000 vapenägare. Hälften av dessa betalar för statligt jaktkort varje år, och den största organisationen för sportskytte har omkring 90 000 medlemmar.

Läs mer om samma ämne