April-skämten förr och nu

Bronsstatyer av kommunala chefer poliskatter som fångar bovar och ryska helikopterbjörnar är några av dagens April-skämt. Men traditionen sträcker sig ända tillbaka till 1500-talet, då Nyårsfirandet flyttades bak flera månader.

Region Jämtland Härjedalen meddelade idag att man ska flytta den ruttnande björnstatyn i Sveg till Jamtli. Detta för att kunna rädda den jättelika statyn från att förstöras av naturen. Ryssland har erbjudit sig att flyga statyn med en helikopter, som är så stor att den även kan ta med sig de Härjedalingar som vill följa med.

Polisen i Örebro län lanserade KIT (Katt I Tjänst). Kattenheten är en ny avdelning inom polisen där katter ska tränas upp till att bli brottsbekämpare.

Härnösands kommun meddelade att man funnit en stor vikingaskatt på Härnön. Skatten kommer att köpas av en Saudiarabisk shejk och för pengarna ska kommunen bygga en tre meter hög staty i brons föreställande en av cheferna.

Ett gammalt svenskt April-skämt som är känt även utomlands är när tekniker på Sveriges Television lurade svenska tittare att de kunde få färg-TV genom att trä en nylonstrumpa över sin gamla svart-vita TV-apparat.

Ett annat känt svenskt April-skämt stod Göteborgs Posten för när de den 1 April 1950 hävdade att Öland lossnat från havsbottnen och börjat driva in mot land.

April-skämtens historia

Den äldsta kända medievitsen är från 1846 då tidningen Evening Standard i London publicerade en annons om en åsnevisning i staden. Människorna som åkte dit gick runt och letade efter åsnor men fann bara varandra.

Innan det ska befolkningen i Sverige och i Europa ha lurat varandra åtminstone sedan 1500-1600-talen. I Frankrike var det vanligt att man fäste fiskar på varandras ryggar och kallade den lurade för Aprilfisk. Därifrån kan ramsan "April, April din dumma sill" ha kommit ifrån. Ett annat vanligt skämt var att man lurade ut sina anställda på vansinnesuppdrag.

Kanske beror datumet den 1 April på att Nyår i många kulturer firades runt Vårdagjämningen. Efter en dryg veckas festligheter avslutades firandet den 1 April.

I Norden och i Grekland firades Nyår vid Vintersolståndet, i Egypten och i Persien vid Höstdagjämningen och i Babylon och i Romarriket vid Vårdagjämningen. Romarna flyttade sedan tillbaka Nyår eftersom det var tidpunkten då nya makthavare tillträdde och man ville få mer tid på sig att planera sina krig, vilka fram till Renaissancen som regel företogs på våren innan jordbruksarbetet började.

Men när Kristendomen tagit över Romarriket flyttades Nyår på många håll till Jungfru Marie bebådelsedag/Vårfrudagen/Våffeldagen (dagen då Maria blev gravid med Jesus) den 25 Mars (den så kallade Florensmodellen).

Därefter flyttades Nyår tillbaka till den 1 Januari i samband med att länderna i Europa ett efter ett anammade den Gregorianska kalendern. I Sverige var den 25 Mars Nyårsdag fram till 1500-talet, och i England fram till 1752. Florens har förövrigt ett extra Nyårsfirande den 25 Mars. Det är just från denna tidsperiod när Nyårsfirandet flyttades bakåt till Januari som April-skämten började uppstå.