Bara Jämtlands landsting gör förlust

Nedläggningarna i Sollefteå var onödiga På grund av ökade statsbidrag gåt nu fyra av fem Landsting i Norrland med vinst. Och vore det inte för regeringens politik med privatägda vinster i vården skulle alla Landsting i Norrland gå med plus. Men tyvärr är Socialdemokraternas band med storbolagsägarna större än det är med folket.

Nya siffror visar att alla Landsting i Norrland gick med vinst förra året utom Region Jämtland Härjedalen. De två ekonomiskt starkaste Landstingen i Norrland de senaste åren har varit Gävleborg och Västerbotten och dessa är fortsatt på plus. Nytt för förra året är att även Norrbotten och Västernorrland går med vinst. Anledningen till plusresultaten är Landstingens ökade statsbidrag.

För Jämtland Härjedalen är dock resultatet på minus och trenden är sjunkande. Region Jämtland Härjedalen gjorde förra året ett minusresultat på 1 500 kronor per person. Sammanlagt innebär detta ett underskott med 193 miljoner kronor för 2016.

En stor anledning till Region Jämtland Härjedalens minussiffror är kostnaderna för privata företags vinster i vården. På grund av lagstiftningen som riksdagen gjort om att privata företag ska kunna beskatta folket genom stafettföretag och liknande måste Landstingen ofta betala dubbla summan pengar för många läkare och sjuksköterskor. Skattepengar som till stor del inte går till de enskilda arbetarna utan till ägarna av aktiebolagen som anställt dem.

Lagstiftningen innebär i praktiken att det alltid finns brist på läkare och sjuksköterskor, eftersom lagen gör det rationellt för utbildad vårdpersonal att välja att arbeta för högre lön hos ett privatägt bemanningsföretag. Därför kommer det alltid att vara brist på läkare och sjuksköterskor, så länge som lagstiftningen är som den är.

Landstingsvården finansieras genom inkomstskatter, skatteutjämningssystem mellan olika Landsting, och genom direkta statsbidrag. Utan statsbidragen skulle inte Landstingens ekonomi gå ihop.

Eftersom statsbidragen är helt nödvändiga för att få Landstingsvården att gå ihop, och staten har hur mycket pengar som helst över att lägga på exempelvis Migrationsverket, så innebär minusresultat för Landstingen att staten medvetet underfinansierar vården.

Resultatet av underfinansieringen är att sjukhus och avdelningar läggs ned, att människorna tappar förtroendet för den gemensamt ägda vården, och att denna i förlängningen ersätts med privatägd vård.

Allt detta är naturligtvis redan uttänkt sedan länge av samhällsplanerarna. Frågan är om gemene man kommer att få ta ställning till förändringarna i demokratiska val eller ej.

Läs mer om samma ämne