Demonstration mot skotten i Ådalen

På 85-årsdagen demonstrerade bland andra Vänsterpartiet och Syndikalisterna för att uppmärksamma att det idag är 85 år sedan militären öppnade eld mot ett demonstrationståg i Ångermanland och dödade fyra strejkande demonstranter och en kvinnlig åskådare.

Själva marschen startade klockan 14.00 och gick från Frånö till Lunde, vilket är en sträcka på drygt fyra kilometer. Tåget marscherade ungefär samma väg som demonstranterna gick för 85 år sedan. På vägen hölls det tal till minne över det skedda.

Ådalsmassakern skedde 1931 som ett resultat av att arbetare i Ångermanland strejkade mot lönesänkningar, och att arbetsgivarna då skeppade in billig arbetskraft för att genomdriva lönesänkningarna, ofta i form av politiskt motiverade studenter och professionella strejkbrytare.

"-Myndigheterna ha praktiskt taget stått maktlösa, och polisen har med korslagda armar sett hur de uppretade folkmassorna på det grymmaste misshandlat en del arbetsvilliga, huru de stormat deras fartyg och under de mest uppseendeväckande former förgått sig mot de arbetsvilliga, som sönderslagna och blodiga, med bakbundna händer, tvingades att marschera framför kommunisternas demonstrationståg - allt medan polisen maktlös stod och tittade på", skrev SvD 15/5 1931

De strejkande demonstranternas angrepp på strejkbrytare och Polisens försök till skydd av strejkbrytarna kom att leda till upplopp. Under upploppen påstod yrkesmilitär felaktigt att arbetarna hade vapen och sköt med dem och utifrån detta felaktiga påstående öppnade yrkesmilitärerna eld mot folkmassan och dödade fem personer och skadade många.

Media ljuger, då som nu...

De dödade var: 20-åriga fabriksarbetare Eira Söderberg, Erik Bergström 31 år gammal fabriksarbetare, Evert Nygren 22 år och arbetare, Sture Larsson 19 år och Viktor Eriksson 35 år. Eira Söderberg var inte med i demonstrationståget utan stod på en gård som åskådare när hon blev träffad av en rikoschett.

Socialdemokraterna och LO var emot strejken och hade tagit parti för arbetsgivarna. Efter massakern tog den socialdemokratiske statsministern Per Albin Hansson återigen parti mot de strejkande arbetarna och gav kommunisterna skulden för det inträffade:

"-Jag vågar göra gällande, att hela den trafik, som från kommunistiskt håll bedrives, och hela detta sätt att utnyttja upprörda stämningar gör, att när man skall söka de ansvariga, man måste ställa kommunisterna vid arbetsgivarnas och strejkbrytartransportörernas sida", sade statsministern Per Albin Hansson.

Alla socialdemokrater var dock inte eniga:

"-Militären mördar fem arbetare i Ådalen och sårar lika många. Detta fruktansvärda budskap går nu ut över allt i Sveriges land, väckande sorg, harm och avsky. En fumlig regering, en svag och omdömeslös länsstyrelse, ett vettlöst militärbefäl, en samvetslös och provokatorisk arbetsgivarepolitik, som opererar med strejkbrytare, där brandämnen bokstavligen hopats . Allt detta bär skulden till det skedda", skrev tidningen Social-Demokraten.

De mer radikala ifrågasatte ifall Sverige var demokratiskt:

"-Vi skall, då våra i Ådalen fallna klasskamrater, jordas, lova, att de kulor som föll från det 'demokratiska' Sveriges militär, icke skall ha fallit förgäves", yttrade Edoff Andersson, syndikalist och Kilbomkommunist.

Medan de konservativa hyllade massakern:

"-I en sinnesförvirring som man gärna ville hoppas vara övergående, men dock har anledning att frukta som ett varsel om andra tider, har folk ryckts med att hylla olyckans offer som hjältar och tillbedja det röda vilddjuret. ... Vi blotta också våra huvuden för kapten Mesterton och hans kamrater, som i ett prövande ögonblick icke sveko sin säkert då mycket tunga plikt. Och en av Sveriges i dessa dagar mest hatade och skymfade män bringar vi ett ärligt tack. Det finns ännu svenskar som icke se rött", skrev Kyrkoherde Ivar Rhedin, grundare av högerpartiet Kyrkliga Folkpartiet.

Filmen visar när de stupade Ådalsarbetarna fördes till vila i Ådalens jord och var en uppmaning att deltaga i hjälpaktionen för de dödades och sårades anhöriga:

Ett resultat av massakern blev att militären i praktiken blev förbjuden att användas mot det egna folket. Något som de senaste åren avskaffats. Makthavarna har återinfört en yrkesmilitär som givits tillstånd att skjuta på det egna folket, och många militärövningar handlar idag om att slå ned lokala uppror mot regeringen i Stockholm.

Den 25 maj 2016 ska riksdagen fatta beslut om ett så kallat "värdlandsavtal" med NATO. Syftet är att regeringen i Stockholm vid en händelse av politisk kris eller krig ska kunna ta emot stöd från utländska NATO-trupper för att slå ned exempelvis ett folkligt uppror.

Läs mer om samma ämne